Malmö Stadion, en kall novemberkväll 2016. Varje höst påminns vi av ödesmatchen borta mot Prespa Birlik i Division 1:s absoluta bottenskikt. Vi var en förening i förfall. Negativa rubriker, rasande publiksnitt, katastrofala resultat. Vi var totalt uträknade, ingen trodde att Mjällby Allmänna Idrottsförening skulle kunna resa sig igen. Ingen trodde på elitfotboll på Strandvallen igen, åtminstone inte inom de närmsta 10, 20, 30 åren.

Idag, 3 år senare, återstår 6 omgångar av Superettan. Mjällby AIF är med och slåss i toppen. Hade någon sagt det till mig den novemberkvällen 2016 hade jag förmodligen bara skrattat. Det fanns inte en chans. Allt skulle komma att handla om överlevnad, det var alla överens om inför säsongen.

Nu står vi här, med allt i våra egna händer. Med ett sikte på Allsvenskan och en tro på oss själva.

Sex återstående matcher. Två av dem på hemmaplan, fyra borta. Åk till Trelleborg, åk till Jönköping, åk till Västerås och åk till Varberg. Stötta laget på plats. Vi är alla en i föreningen. Alla från spelarna på planen, herrarna i styrelsen, eldsjälarna i kioskerna, ungarna i spelargången, vaktmästarna på Strandvallen och supportrarna på läktaren. Vi måste alla finnas där, varje match, varje minut, varje sekund. Vårt stöd gör skillnad.

Nu är det upp till alla oss. Vill vi spela Allsvenskan 2020?

David Berggren, Sillastrybarna